Anal inkontinens

Ungefär en av 20 svenskar beräknas lida av anal inkontiinens (eller fekal inkontinens som det heter på fackspråk). Att leva med denna sjukdom och dess följder kan orsaka depression, relationsproblem, oro och isolering.

Fakta om Analinkontinens

Författare: Ann–Chatrin Sonesson, leg ssk/tarmterapeut, Akademska sjukhuset, Uppsala

Medförfattare:

Birgitta Lindberg, leg ssk/tarmterapeut, Akademska sjukhuset, Uppsala

Meta Gylin, leg ssk/stomiterapeut/uroterapeut och Gunilla Sundin, leg ssk/tarmterapeut, Ersta sjukhus, Stockholm

Eva Westling, leg ssk/uroterapeut, Danderyd sjukhus, Stockholm

Vad är analinkontinens?

Analinkontinens innebär återkommande perioder med läckage av avföring, gaser eller läckage av fukt eller slem från tarmen som Du inte kan förhindra med viljan.

Analinkontinens kan drabba ett par procent av befolkningen. Det är vanligare hos kvinnor än män och är vanligare hos äldre än yngre.

Orsaker till analinkontinens

Förlossning, kan skada både muskler och nerver i bäckenbotten eller slutmuskeln.
Komplikationer från operationer nära slutmuskeln
Skador vid slutmuskeln på grund av olyckor
Ändtarmframfall (utbuktning av tarmväggen)
Medfödda missbildningar i ändtarmen.
Neurologiska sjukdomar som t ex MS, Parkinson, Stroke eller Demens som ger nedsatt känsel och kontroll.
Inflammatoriska sjukdomar som kan ge en ökad känslighet i ändtarmen och ge täta trängningar och nedsatt förmåga att hålla tillbaka en trängning.

Vilken hjälp finns att få?

Inkontinens är ett svårt och tabubelagt område som kan vara svårt att prata om. Många tror att de är helt ensamma om detta problem och tycker att det är generande att söka hjälp.

Sök hjälp hos Din husläkare eller gynekolog. Husläkaren eller gynekologen kan sedan skriva en remiss till en kirurg som är specialist inom detta område.

Undersökning av analinkontinens

I samband med första mottagningsbesöket hos en specialist får Du berätta Din hälsohistoria. Läkaren gör en undersökning undersökning av ändtarmsöppningen och ändtarmen.

Rektoskopi – undersökning av ändtarmen med hjälp av ett rörformat instrument.
Tryckmätning (Anorektal manometri) ger ett mått på hur starka slutmusklerna är. Vi mäter trycket i ändtarmsöppningen med hjälp av en smal plastkateter i vila och vid knip.
Ultraljudsundersökning – ger en bild av slutmusklerna och visar eventuella skador i området.
EMG – där kan nerverna och dess impulser till slutmuskeln undersökas.
Defekografi – genom att dricka kontrast och tillföra kontrast i tarmen och slidan kan man se eventuella anatomiska och fysiologiska förändringar såsom framfall, ändtarmsbråck, och fickbildningar på tarmens nedre del.

Egenvård

Viktigt med regelbundna mat- och dryckes- och toalettvanor.
Ha inte bråttom på toaletten.
Försök att träna Din bäckenbotten och undvik tunga lyft.
Vid klåda runt ändtarmsöppningen är det viktigt att skydda huden.
Använd Idomin-, Silon-, Inotyolsalva eller intimolja. Finns att köpa receptfritt på apoteket.
Undvik alltför hårdhänt torkande och duscha gärna med olja men inte tvål.
Ibland kan det bli bättre med att äta sådana livsmedel som gör att avföringen blir mer fast samt att minska på gasgivande livsmedel t ex Proviva

Behandling till analinkontinens

Kostrådgivning
Läkemedel som ger tarminnehållet en bättre konsistens kan minska besvären som t ex Inolaxol eller Imodium.
Remiss till en tarmterapeut/ sjuksköterska som utför biofeedback.
Operation
Flera olika operationsmetoder finns för behandling av analinkontinens.
Vilken operationsmetod som eventuellt skulle kunna bli aktuell i Ditt fall beslutas utifrån de fynd som görs vid utredningen.

Vad gör en tarmterapeut?

Detta är en kort beskrivning av arbetet som tarmterapeut på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Strukturen kan dock variera för andra sjukhus och tarmterapeuter i Sverige

Behandling analinkontinens
Anamnes. Tarmterapeuten börjar alltid med att försöka få en klar bild över Dina besvär.
Genomgång av tarm och analkanalens funktion. Det är mycket viktigt att Du får en får en förståelse/kunskap angående Dina besvär.
Kost rådgivning
Diskussion kring laxerande och/eller stoppande mediciner
Diskussion och eventuell utskrivning av hjälpmedel t ex inkontinensskydd eller analpropp.
Bäckenbottenträning: Du får instruktion kring hur du ska knipa med bäckenbotten och slutmuskeln och får träna detta i hemmet mellan varje behandlingstillfälle.
Biofeedback: (Biologisk återkoppling) Du ser och eventuellt hör muskelaktivitet via en monitor/dator och kan i och med det korrigera det Du behöver öva som t ex knip, kryst och avslappning av slutmuskeln och bäckenbotten.
El-stimulering: Hjälp att träna upp och förbättra kontrollen av muskelaktiviteten i bäckenbotten och slutmuskeln med elektrisk stimulering.
Rektal Irrigation: Instruktion angående regelebunden tarmsköljning för att slippa läckage elller besvär med att tömma tarmen.