Stomi

En sjukdom eller skada i mag-tarmkanalen eller i urinvägarna kan leda till att delar av tarmen eller urinblåsan måste opereras bort eller bortkopplas under en tid.

Vid ett operativt ingrepp ändrar man tarmens eller urinblåsans naturliga tömningsväg genom att kirurgiskt anlägga en öppning genom bukväggen – en stomi.

Kolostomi är samlingsnamn på alla stomier som är anlagda på tjocktarmen. För att närmare precisera var på tjocktarmen stomin sitter benämns stomin efter tjocktarmsdelen.

Vid operationen förs tarmen ut genom ett hål i bukväggen. Den yttersta delen vrängs ut och in och sutureras till huden. Det är alltså slemhinnan på tarmens insida som är synlig på en stomi. Stomin är okänslig för värme och smärta. Tarmen reagerar dock med smärta på utspänning och kramp.

Ett rikligt nät av små blodkärl i slemhinnan gör att stomin lätt blöder, exempelvis vid beröring, men detta är ofarligt.

Det tarmslem som normalt bildas i tarmen finns även på och i stomin. Tarmens peristaltiska rörelser gör att stomins storlek kan variera något. Tömningen sker utan viljans kontroll och avföringen eller urinen samlas upp i ett stomibandage.

För att läsa mera:
Vårdhandboken

Förbund:
www.magotarm.se

Att leva med stomi:
Följ Camilla ”Stomi Milla’s” blogg