Mensvärk

Mensvärk är ofta en molande smärta i nedre delen av magen och som strålar ut mot ljumskarna, korsryggen eller lårens insida. Troligtvis beror smärtorna på kramp i livmoderns muskler. Men det finns hjälp mot värken.

Mensproblem varierar från person till person. Vissa får bara lite magont medan andra besväras av diarréer och migrän. Värst brukar det vara dagarna före. Vissa har även ont vid ägglossning. Mensvärk kan vara besvärligt men det finns både läkemedel och andra metoder som kan göra livet uthärdligt under mensperioden.

Det börjar med PMS

PMS, premenstruell syndrom, är ett samlingsbegrepp för olika typer av fysiska och psykiska besvär före menstruationen. Dagarna före drabbas varannan kvinna av ömma bröst, huvudvärk och känner sig svullen i hela kroppen. Än värre kan det vara att man känner sig deppig, irriterad och nedstämd. Både motion och avslappning kan hjälpa något mot PMS. Och tänk också på att vara lite extra snäll mot dig själv just de där dagarna.

Orsaken till mensvärk

I samband med ägglossning varje månad utvecklas en näringsrik slemhinna på livmoderns väggar. När ägget inte blir befruktat behövs inte den näringsrika slemhinnan som då stöts ut ur livmodern och då kommer blod – mens. Livmodern är en muskel och sammandragningarna kan leda till kramp. Och det är kramperna som ger mensvärk.

Så slipper du värken

• Värme kan lindra smärtan genom att det ökar blodets genomströmning. Lägg något varmt på nedre delen av magen. Du kan använda en varmvattenflaska inlindad i en handduk eller särskilda vetepåsar som man värmer i mikron. Men lägg aldrig något hett direkt mot huden.
• Många upplever att det känns bättre om man rör på sig, till exempel promenerar.
• Om smärtan är svår när du ligger ner; prova att ligga med knäna uppdragna.

Läkemedel mot mensvärk

Det finns receptfria mediciner som hjälper mot mensvärk och bäst fungerar de antiinflammatoriska läkemedlen. Alltså Ipren, Ibuprofen, Ratiopharm, Naproxen och Pronaxen, de är inflammationsdämpande och hjälper både mot smärtan och kramperna. Tabletter med paracetamol, till exempel Alvedon och Pamol, kan också lindra smärtan men dämpar inte inflammationen. För att få bra effekt ska du ta medicinen i full dos så fort du känner minsta tecken på värk. Har du så ont att de receptfria medicinerna inte hjälper; kontakta en läkare eller gynekolog. Ibland kan p-piller hjälpa.

Förebygg för att undvika smärta

Att leva nyttigt och hälsosamt ökar chansen att undvika de värsta smärtorna. Stress och oro kan förvärra smärtan och i vissa fall kan mensvärk vara vanligare och värre för rökare. Även alkohol kan påverka och öka smärtan. Så att röra på sig, ta hand om sin kropp och vara hälsosam är en bra bit på väg mot en uthärdligare menstruationsperiod. Även sex eller onani kan vara ett sätt att lindra värken då en orgasm kan göra att livmodern slappnar av.

Primär och sekundär menssmärta

Den medicinska termen för smärtsam menstruation är dysmenorré och inom sjukvården pratar man om primär och sekundär dysmenorré. Den primära menssmärtan är vanlig hos unga kvinnor i samband med de första menstruationerna och det kan göra jätteont. Den sekundära börjar ofta senare i livet, 30–45 års ålder, här måste man göra en ordentlig undersökning för att se vad som orsakar smärtan. Men själva smärtan behandlas precis som primär menssmärta.

Testa dig själv: har jag allvarlig menssmärta?

Om du svarar ja på någon eller flera av dessa påståenden kan du lida av smärtsam menstruation eller dymenorré. Kontakta din vårdcentral eller gynekolog och sök hjälp.

• Jag är trött på gränsen till utmattad.
• Min smärta kan vara krampartad, konstant eller båda på samma gång.
• Min smärta kan kännas i magen, ländryggen eller på insidan av låren.
• Jag har andra symptom i samband med mensen som huvudvärk, diarré, illamående, humörsvängningar.